söndag 16 juni 2013

vad är det för en dag... är det en vanlig dag... nej, det är ingen vanlig dag...

… för idag är det exakt 3 år sedan jag skrev:

"jonna d säger hej... en ny värld har öppnat sig. Jag har startat en blogg, något som jag aldrig trodde att jag skulle göra..."

tänk vad tiden bara flyger förbi och tänk så konstigt livet kan vara. För tre år sedan bodde jag i min fantastiska lägenhet i Norge, jobbade galet mycket och hade precis fått upp ögonen för virkning.
Jag var glad… jag var lycklig… men tyvärr så insåg jag inte där och då hur bra jag faktiskt hade det. Jag hade en plan för livet och jag såg med spänning fram emot de kommande åren. Hade någon frågat mig där och då hur mitt liv skulle se ut om 3 år hade jag sagt: ”då är jag förhoppningsvis gift, bor i ett litet hus utanför Oslo med en liten gräsplätt som man kan pyssla med, har en liten krabat som springer runt bland våra ben och har ändrat mina prioriteringar i livet och jobbar mindre”.
Men… som ganska ofta så blir det inte som man tänkt sig och plötsligt är det någon där uppe som bestämmer att det är det dags att för en förändring... omskakning... jordbävning... och just det gjorde han med jonna d.

Så här sitter jag nu 3 år senare… bloggen är fortfarande vid liv men den ser lite annorlunda ut jämfört med starten 2010 och har under tiden även fått en mer personlig tvist. Jag har inget hus… faktiskt inte ens en lägenhet… nej, jag äger ingenting men jag bor utanför Oslo… lååååångt utanför Oslo och det känns helt ok. Dock har jag ingen gräsplätt men jag hänger i parken så ofta vädret tillåter och tack och lov har jag inte någon krabat som håller mig vaken om natten med sitt skrik, men överväger att skaffa en liten fisk. Omprioriteringar har jag gjort men åt motsatt håll… jag jobbar mer och har till och med låtit mitt jobb flytta på mig... hela vägen till Hong Kong. Är jag jag glad? Ja, jag är glad… Är jag lycklig? Det vet jag faktiskt inte men jag tar vara på varje dag, för numera vet jag hur lätt det är att plötsligt förlora allt... vänner... hem... jobb... trygghet... drömmar... allt man byggt upp... ja, ALLT!


Let Her Go m. Passenger
(för ingen annan låt kan beskriva det bättre - ta vara på det ni har)

Well you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go

Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go

And you let her go

Staring at the bottom of your glass
Hoping one day you'll make a dream last
But dreams come slow and they go so fast

You see her when you close your eyes
Maybe one day you'll understand why
Everything you touch, surely dies

But you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go

Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go

Staring at the ceiling in the dark
Same old empty feeling in your heart
'Cause love comes slow and it goes so fast

Well you see her when you fall asleep
But never to touch and never to keep
'Cause you loved her too much and you dive too deep

Well you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go

Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go

And you let her go
Oh oh oh no
And you let her go

Oh oh oh no
Well you let her go

'Cause you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go

Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go

And you let her go

de senaste 3 åren… de senaste 159 veckorna… 1095 dagarna… har jag gjort 436 inlägg… 71 stycken om virkning, 65 om fotografering och 21 inlägg om mina egna funderingar... jag har haft 39916 besökare genom åren och de kommer från massa olika länder… 19895 från Sverige, 4873 från Norge, 4591 från USA…1109 personer har haft något att säga och de flesta hittar hit genom google. Ganska bra, tycker jag!

3 kommentarer:

  1. Tack för ditt tänkvärda inlägg, det har verkligen hänt mycket i ditt liv de senaste åren. Hoppas du blir lyckligt igen en vacker dag. /Christel

    SvaraRadera
  2. Det sitter nån här i falun som gillar dig jättemycket och läser det du skriver men är förskräckligt dålig på att kommentera... Det är jättemysigt att läsa om vad du gör och funderar på. Du är så modig! Och alla borde tänka på att ta vara på det man har, det verkar du göra nu och det var ju en bra lärdom mitt i allt jobbiga. Hoppas vi ses snart!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Och oerhört tacksam är jag för att du startade bloggen och för att jag fått följa dig genom den.. =)

    Tänk vad många underbara och intressanta människor man hittar i bloggarnas värld!

    Ser med glädje fram emot de närmsta tre åren och att få följa dig även då.

    Många kramar!

    SvaraRadera