mellan hägg och syren levde hon upp

jag är hemma i Sverige… Sverige, Sverige älskade land, som Kent sjunger… jag vet att jag kanske är opartiskt men Sverige är ju faktiskt väldigt fint och framförallt denna tiden på året när naturen är sådär ljusgrön och alldeles skör… tiden mellan hägg och syren. Detta var även den tid som min älskade mormor levde upp och njöt extra mycket av livet. Hon älskade juni månad och inte minst midsommar när hela familjen samlades omkring henne, skrattade, åt god mat, umgicks och bara hade det bra tillsammans. Jag saknar min mormor och speciellt nu när häggen har blommat över och syrenen fyller gatorna med sin underbara doft.

Min mormor var nog den snällaste, mest omtänksamma och mest familjekära människa jag någonsin mött… man var alltid välkommen hem till mormor och morfar och det var alltid lika mysigt att få vara där. Mormor stekte pannkakor som ingen annan och det finns inga ord som kan beskriva hennes hemgjorda fruktkrämer. Jag saknar tiden med mormor… våra pratstunder kring lunchbordet… att få klia och massera hennes rygg… att få sitta i skuggan vid vårt landställe, lyssna på sommarpratarna och dricka kokkaffe… eller sitta på verandan en sen kväll i juli och vänta på mormors nystekta strömmingar som vi tidigare på kvällen plockat upp ur Östersjön. Jag saknar även att få höra henne glatt sjunga med till alla våra fina sommarpsalmer eller till tonerna av Evert Taube. Jag kan fortfarande, trots att det var mer än 8 år sedan hon gick bort, känna doften av min älskade mormor och var gång jag känner doften av stekt smör eller nykokt kaffe hugger det i hjärtat.

Min älskade mormor, jag saknar dig, men jag njuter nu av tiden mellan hägg och syren för oss båda två. Jag lyssnar på de sånger du älskade, försöker sjunga med trots att jag inte kan sjunga lika bra som du och ikväll skall jag plocka en bukett med midsommarblomster bara till dig, min kära mormor.