en kväll förra veckan satt jag ensam på mitt lilla hotellrum i Oslo och bestämde mig för att prova en fin, orange clementin som hotellet bjudit på i receptionen. Motoriskt började jag skala den lilla frukten… ett litet hål på toppen… sedan pillra av skal för skal… helst allt i ett stycke… och så fort jag punkterat skalet fylldes mitt rum av denna härliga, syrliga doft och jag fördes genast tillbaka till min gamla lägenhet i Oslo och juletider… plötsligt såg jag mitt fina kakfat pyntat med färgsprakande clementiner stå på köksbordet intill den svarta adventsljusstaken med dess lila ljus. I stua min fina julgran med allt dess pynt och på golvet kunde jag se mig själv krypa runt bland papper, snören, pennor och diverse hobby articklar fullt engagerad i att slå in mina julklappar. På spisen stod en kastrull med glögg och på högtalarna spelades min enda julskiva på repeat – ”hei hå, nå er det jul igjen…”.
Jag har ju ätit tusenvis av clementiner sedan min sista jul i Oslo men det här var nog min allra första norska clementin sedan julen 2010 och vad vet jag…. norska clementiner luktar kanske annorlunda?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar