- oily, oily, oily skin! Luftfuktigheten här tar död på min hy. Varje kväll när jag ser mig själv i spegeln ser det ut som att jag doppat ansiktet i en burk med olivolja och svartpeppar. Huden blir så oljig och luftfuktigheten gör att man konstant går runt i en ångbastu - porerna står alltid på vid gavel och välkomnar alla avgaser och föroreningar. Jag har redan lagt en halv förmögenhet på nya ansiktsprodukter (till och med oil control tissue paper) då mina krämer för den nordiska vintern inte alls finner sig i detta klimat.
- elchock! Även mitt hår är i uppror över denna höga luftfuktighet. Jag ser ju ut som en galen professor som fått elchock till frukost.
- höghöjds nojja! Hela Hong Kong är byggt på höjden (se artikel från aftonbladet igår) och tydligen är ju högre desto finare när det gäller lägenheter. Jag lider inte av höjdskräck men förstår inte varför de alltid envisades med att visa mig lägenheterna på de högsta våningarna. Jag vågar ju knappt titta ut genom fönstret och absolut inte gå ut på balkongen. Och när jag frågar vad jag skall göra om det börjar brinna, tittar de bara konstigt på mig och skrattar.
- det extremt långsamma tempot! Folk går och rör sig så sjukt långsamt här. Det är inte bara människorna som rör sig sakta utan även rulltrapporna och hissarna. Känns helt enkelt som att man befinner sig i en slow motion video och inte nog med det så går människorna i Hong Kong aldrig rakt utan vinglar fram och tillbaka, vilket gör det omöjligt att passera dem.
Men detta sagt, så har jag det ganska bra trots allt. Det är ju även mycket som är väldigt bra här och det väger ju upp. En lista på de saker jag tycker bäst om i Hong Kong blir kanske ett senare inlägg, vem vet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar