så less

i lördags hade jag termin (som man säger i norge och jag fortsätter använda det ordet för det finns ju inget motsvarande bra ord på svenska... detsamma gäller även en rad andra ord och uttryck, så som att glädja sig till något och att kosa sig...) men iallafall... i lördags skulle det vara dags men mini verkar inte ha bråttom utan han verkar ha det riktigt bra där inne... men nu börjar jag bli less... less på alla dessa extra kilon, less på svullna händer som gör ont, less på att vakna prick kl 04.00 varje morgon och även less på att springa på toaletten 3 gånger per natt. Jag är less på att inte kunna ligga skönt, att inte kunna måla mina bedrövliga tår och knappt kunna raka benen. Halsbrännan driver mig snart till vansinne och jag längtar tills jag kan muffla clementiner och dricka apelsin juice utan att riskera att allt kommer upp. Det skall visst vara såhär, säger alla... man ska bli less för då blir man tydligen så desperat att man till slut kan göra vad som helst för att få sin egen kropp tillbaka. Ser dock inte fram emot förlossningen ännu så jag måste kanske fortsätta vakna kl. 04.00 ett par veckor till..?