staden som alltid känns hemma

än en gång lämnar jag idag oslo bakom mig och drar vidare emot nya äventyr. Vet inte vad det är, men jag blir alltid lite nedstämd när jag boardar flytoget och åker till gardemoen. Jag skall inte flyga direkt till hong kong utan skall tillbringa hela helgen i fina stockholm, så jag borde inte känna såhär… men oslo är liksom alltid… oslo. Missförstå mig inte… jag tycker oerhört mycket om stockholm  men det känns liksom inte lika nära… inte lika tryggt… inte lika hemma. Att lämna stockholm för hong kong är alltid tungt eftersom jag lämnar alla mina nära och kära men att lämna oslo är liksom annorlunda på något sätt… det gör ont på ett annat sätt. Oslo var mitt hem i mer än sex år! Det var där jag hade mitt hem… min lägenhet… min saker och en trygghet. Nu är lägenheten såld för längesen och sakerna ligger fortfarande nerpackade i stora lådor hemma hos mamma… mitt trygga hem är nerstuvade i ett par packlådor och det är kanske just därför jag känner som jag gör när jag lämnar min gamla hemstad.

Nu skall jag dock bara vara borta en liten stund för om ett par veckor får jag inte flyga längre utan måste ta mig hem (som i detta samanhang betyder skandinavien... bort från hong kong för en liten stund) och då skall jag passa på att spendera två hela veckor i mitt kära oslo… i två veckor skall jag strosa gatorna upp och ner, dricka morgonkaffe på mitt favvo ställe, njuta av alla glada och härliga människor, ta långa kvällspromenader genom hela staden, hänga med allra finaste j och världens bästa a-b och k, gå på söndagstur i marka och besöka alla de ställen som jag idag saknar så mycket… de ställen som gjorde att jag en gång i tiden valde att kalla denna stad mitt hem.