torsdag 21 februari 2013

gone is my chaotic life

jag satt precis och läste igenom lite gamla inlägg här på min blog, för att försöka förstå vad den här bloggen egentligen handlar om. Känner mig lite kluven och förvirrad nu när jag inte har så mycket pyssel att dela med mig av, men det blir kanske ändring på det framöver. Men jag snubblade iallafall över ett inlägg som jag skrev för ca. 1 år sedan då mitt liv åter igen kändes som ett stort kaos (ni finner det här). Detta inlägg fick mig faktiskt att le, för nu sitter jag här 1 år senare och känner lite likadant - jag har tackat ja till ett nytt jobb, sagt upp min lägenhet och fixat en tillfällig lägenhet för 4 veckor, mitt liv skall åter igen packas ner i lådor (det lilla som packats upp, för det mesta ligger faktiskt fortfarande i lådor hemma hos mamma) men skillnaden är att jag inte lämnar något kaos bakom mig. Jag flyr inte, som jag gjorde för ett år sedan. Nu packar jag och reser av egen vilja och livet är inte mer kaotiskt än vad man gör det. 2011 var nog det värsta året i mitt liv och 2012 det mest kaotiska, men än så länge känns 2013 som ett bra år. Visst är det dagar som känns mer kaotiska än andra men jag har faktiskt lärt mig att skapa en struktur i kaoset, lite som trafiken i Indien - organiserat kaos.

(bild tagen i Indien 2009)

2 kommentarer:

  1. Tänk vilken skillnad egentligen. Att samma saker sker, men sättet man känner om dem ändras. =)

    Jag känner igen det där med att fundera över bloggen. Min blogg är också rätt så riktad, men just nu får den handla om lite vad som helst. Jag vill ju blogga, men vill ändå på nåt sätt inte begränsa mig. Och jag har insett att det behöver man ju faktiskt inte. Ingen annan kan styra över vad jag skriver.. =)

    Tavlan heter She Is Guiding Him och är målad av en dansk konstnär som heter John Körner. Han målar helt underbart och drömskt, och jag tycker att jag alltid får såna goa feel-good känslor av hans tavlor.. =)

    SvaraRadera
  2. Livet är ju så! Föränderligt! Kusligt men samtidigt väldigt ljuvligt. Du har gjort en enorm resa inombords, betydkigt längre än den fysiska du i skrivande stund gör. Livet svåra stunder hjälper oss faktiskt vandra vidare, finna nya stigar att trava på. Du är en stor inspirationskälla och jag är mucho, mucho stolt och lycklig över att ha fått ha en sådan fin vän som dig i hela 30 år!! DRIVE ON - som en väldigt klok person en gång sa...

    SvaraRadera